Att Sverige har ett stort antal skickliga musiker, låtskrivare och producenter är något som de flesta känner till. Men vad beror det på?
Det går naturligtvis att försöka förklara det svenska musikundret med nästan vad som helst. Men det finns några teorier som tycks ha mer som talar för dem. Den ena av teorierna är andlig, den andra är helt och hållet materialistisk.
Frikyrkorna
Historien om Sverige från 1800-talets mitt och framåt är till stor del historien om frikyrkorna. Det var i frikyrkor och nykterhetsrörelser som den svenska folkrörelsetanken föddes, och denna blev en viktig beståndsdel i kampen för allmän rösträtt och ett demokratiskt samhälle.
Men frikyrkorna har också spelat en viktig roll för det svenska musikundret. Musik är en mycket viktig del av gudstjänsterna i flera frikyrkor, och ungdomar uppmanas att sjunga och lära sig spela instrument. Ofta kan kyrkan också tillhandahålla replokaler.
Ett av de första band med frikyrklig bakgrund som slog igenom stort var Freda’, vars sångare Uno Svenningsson senare gjorde solokarriär. Andra svenska artister med frikyrklig bakgrund är Tomas Andersson Wij, Jonathan Johansson och Nicolai Dunger. Av dessa är det egentligen bara den sistnämnda som har slagit igenom utomlands, men många andra musiker har också fått hela eller delar av sin musikaliska fostran i frikyrkorna. Det är dock inte alla som talar om det i intervjuer.
A-kassan
Den svenska arbetslöshetsförsäkringen, A-kassan, är fortfarande mer generös än i många andra länder. Även om avgifterna höjts rejält så gäller detta fortfarande. Detta har gjort det möjligt för många musiker att få en inkomst att leva på mellan olika typer av ströjobb, vare sig dessa jobb har varit i musikbranschen eller någon helt annanstans. De har då kunnat utveckla sin musikalitet, lära sig nya instrument m.m. vilket de har haft användning för i sitt musikskapande. Många svenska artister har tack vare A-kassan blivit så bra på sina instrument att det blivit möjligt för dem att försörja sig på sin musik.